Bygglovets begränsningar löstes med ett uterum som maxade boytan

Under flera år hade Catrin och Robert en gemensam dröm om ett lantställe där de i framtiden kunde bygga sitt drömhus, och de hittade en stor, vacker sjötomt med en liten stuga som passade perfekt. Där hann de spendera två somrar innan de bestämde sig för att förverkliga sin vision: att själva rita och bygga ett boende som tillgodosåg deras funktionella behov, och samtidigt var i harmoni med den omkringliggande naturen.

”Så snart vi bestämt oss gick det väldigt snabbt. Vi ritade huset, planerade tomten och de övriga byggnaderna och ansökte om bygglov – det var då vi stötte på patrull. Eftersom tomten låg inom ett strandskyddat område och i ett naturreservat, var reglerna för hur stort vi fick bygga väldigt strikta. Vi fick bygglov för ett hus på exakt 100 m², inte en millimeter mer, och det tyckte vi var i minsta laget,” berättar Catrin.

Nöden är trots allt uppfinningarnas moder, och Robert och Catrin kom på att de hade rätt att lägga till 15 m² som komplement till huset, oavsett övrigt gällande byggregler. De bestämde sig för att bygga ett vinterbonat uterum i direkt anslutning till huset för att maximera boytan. På så sätt kunde de få en yta som de skulle kunna utnyttja i stort sett hela året.

Från det att Catrin och Robert började bygga tog det ganska exakt ett år innan huvudbyggnaden var färdig och uterummet var på plats. Valet föll på ett isolerat uterum WG 82 från Willab Garden, med aluminiumstomme och pulpettak med glas för maximalt ljusinsläpp. Hur de kom fram till vilken typ av uterum de skulle ha är en historia i sig: “Vi visste att vi ville ha ett uterum som var så välisolerat och varmt som möjligt, men vi hade svårare att bestämma oss för hur det skulle se ut. Helst ville vi ha ett uterum med samma branta taklutning som de andra byggnaderna på tomten, men det var svårt att få till. Då beslöt vi oss för att istället bryta helt och hållet med formspråket”, minns Catrin.

Bryderiet med uterummets taklutning hittade Catrin och Robert en kreativ och häftig lösning på: De designade en trästruktur som de monterade ovanför uterummet som skapade en harmonisk symmetri med de andra byggnaderna och en visuell förlängning av husets taklinje - ett spännande och ganska banbrytande estetiskt grepp. Rent praktiskt har strukturen ovanför uterummet nästan samma funktion som en pergola, och nästa sommar är tanken att plantera en klättrande perenn som både kan ge grönska och skugga.

Valet av aluminiumstomme var ett strategiskt val. Det var inte bara stilrent utan även underhållsfritt, vilket passade Catrin och Robert perfekt. Stommen är specialbeställd i exakt samma färgkod som den på huvudbyggnaden, en skiffergrå tjärvitriol. ”Vi tittade på vad det skulle kosta att beställa uterummet i samma färgkod som på huset, och jämförde med priset på standardfärgerna. Prisskillnaden var inte direkt jättestor. För oss som värdesätter den röda tråden var det helt klart värt det” säger Catrin.

Idag använder Catrin och Robert uterummet som ett extra vardagsrum. Inredningen är smakfull och har samma stilspråk som det övriga huset. “Även om det såklart är på eget ansvar så har vi inrett uterummet med riktiga möbler, mattor och andra inredningsdetaljer. Vi vill att det ska kännas som ett rum som hör ihop med huset”, säger Catrin.

Och så känns det verkligen. Uterummet har blivit en sömlös och självklar del av Catrin och Roberts hem, som om det alltid varit en del av huset. Med sina stora glaspartier och ljusa interiör suddar det ut gränserna mellan inne och ute, och den extra ytan ger plats till både avskildhet, avkoppling och samvaro under alla säsonger på året.